Om samhällsfastigheter

En samhällsfastighet definieras som en fastighet som brukas till övervägande del av skattefinansierad verksamhet och är specifikt anpassad för samhällsservice. t. ex. skolor, sjukhus, vårdboenden, bibliotek och teatrar. Dessutom inkluderas trygghetsboende under begreppet samhällsfastigheter.

Om LLS boenden

Vård & Omsorgsboende

Vård- och omsorgboende är en bostad med service och omvårdnad dygnet runt.

I boendet ingår all hjälp som du behöver, inklusive sjuksköterska och tillgång till läkare, arbetsterapeut och fysioterapeut (sjukgymnast). Här finns även gemensamma sällskapsutrymmen.

Du kan bo kvar i ditt vård- och omsorgsboende livet ut, även om ditt behov av vård förändras.

Om LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS är en lag som garanterar hög levnadsstandard för personer med funktionsnedsättning. Lagen säkerställer att dessa personer får den hjälp och det stöd de behöver i sin vardag. Lagstiftningen riktar sig till personer med olika typer av funktionsnedsättning, exempelvis autism, begåvningsmässiga funktionsnedsättningar samt personer med andra fysiska och psykiska funktionsnedsättningar.

LSS-lagstiftningen ersatte den tidigare omsorgslagstiftningen och infördes år 1994. Kommunen är förpliktigad att erbjuda den hjälp och den service som personer under LSS-lagstiftningen är berättigad till, och kan inte hänvisa till bristande resurser som förklaring till att efterfrågat stöd inte tillhandahålls.

Det finns tre olika former av boende enligt LSS:

  • Gruppbostad
  • Servicebostad
  • Annan särskild anpassad bostad

Servicebostad är en mellanform mellan självständigt boende och lägenhet i gruppbostad där omfattande service finns dygnet runt. De vanligaste formerna av särskilt boende enligt LSS är gruppbostad och servicebostad. Enligt Socialstyrelsen utgör gruppbostäder 70% av samtliga LSS-boenden.

Gruppbostaden beskrivs i lagens förarbeten som ett litet antal lägenheter som är grupperade kring gemensamma utrymmen, där service och omvårdnad kan ges alla tidpunkter på dygnet.

Utformningen av en gruppbostad anges i de allmänna råden enligt följande:

  • Fullvärdiga lägenheter.
  • Samlokalisering med ”vanliga” andra bostäder.
  • I regel 3-5 boende per bostad.
  • Gemensamma utrymmen som komplement till de enskilda lägenheterna.
  • Ca 400-800 m2 per fastighet.

Förskolor

Så här fungerar förskolan

Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Barnen ska få möjlighet att lära och utvecklas genom att leka, skapa och utforska – på egen hand, i grupp och tillsammans med vuxna. Att ge barnen omsorg och trygghet är en viktig uppgift för förskolan.

Från och med ett års ålder ska barn erbjudas förskola i den omfattning som behövs med hänsyn till föräldrarnas arbete eller studier, eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. Kommunen ska sträva efter att erbjuda barn pedagogisk omsorg istället för förskola om vårdnadshavarna önskar det.

Det finns både kommunala och fristående förskolor. Fristående förskolor kan till exempel drivas av ett aktiebolag, ett trossamfund, en stiftelse eller en ekonomisk förening i form av kooperativ.

Det är kommunerna som ansvarar för att det finns förskolor och för att barn erbjuds plats. Kommunerna godkänner fristående förskolor. För fristående förskolor gäller huvudsakligen samma regler som för kommunala förskolor. Det är kommunen som har tillsynsansvar över de fristående förskolorna i kommunen.

 

Barngruppens storlek

Barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek och barnen ska erbjudas en god miljö i förskolan.  Förskolans lokaler och utrustning ska bidra till barnens utveckling och lärande.

Barngruppernas storlek har betydelse för barns trygghet, utveckling och lärande. Det är flera faktorer som styr när en barngrupp kan anses vara lagom stor.  När man planerar barngruppers storlek och sammansättning är det viktigt att väga in de här kvalitetsfaktorerna:

  • Personalens kompetens.
  • Personaltäthet.
  • Sammansättning och antal barn i grupperna.
  • Inne- och utemiljön.

Riktmärke för antal barn
För barn mellan ett och tre år kan ett riktmärke för barngruppens storlek vara sex till tolv barn. För barn mellan fyra och fem år kan ett riktmärke vara nio till 15 barn. Riktmärkena är inte tvingande. De ska användas som något att förhålla sig till och vara ett stöd för att skapa lagom stora barngrupper.

Utemiljö
Förskolan ska lägga grunden för det lärande som fortsätter resten av livet. Den fysiska omgivningen har stor betydelse för barns utveckling och miljön kan på flera sätt främja barns hälsa, utveckling och lärande. Därför är det viktigt att utveckla bra utemiljöer där lusten, spänningen och att barnens nyfikenheten får spelrum.

Seniorboende

I en seniorbostad bor du i en egen lägenhet. Seniorbostäder finns som hyresrätt, bostadsrätt och kollektivboende. Du behöver inget biståndsbeslut för att flytta till en seniorbostad.

Tillgänglighet och gemenskap
Seniorbostäder är lägenheter med god tillgänglighet. Ofta har de boende tillgång till gemensamma lokaler där de kan umgås. Vid vissa av stadens seniorboenden driver stadsdelsförvaltningen aktivitetscenter med verksamhet som är särskilt riktad till äldre. Aktivitetscentren är öppna både för boende och för andra äldre i stadsdelen.

Äldreboende
Ett äldreboende är ett omfattande namn för olika typer av bostäder som är till för äldre som behöver vård, omsorg och service. Boende på ett äldreboende kan alltså inte längre klara av att bo i sina egna hem.


Äldreboende fungerar som stöd för behövande
Ett äldreboende är till för äldre som inte längre klarar av att bo i sina egna hem. På ett äldreboende får de istället hjälp av personal som kan underlätta för deras behov. Boendet är ofta utformat som en egen lägenhet eller rum, med tillgång till gemensamma utrymmen som matsal, vardagsrum, trädgård och uteplats. Det finns möjligheter att bo i ett äldreboende permanent, men även för dig som bara behöver bo en kortare tid.

Beroende på vilken kommun du bor i, har du olika möjligheter att välja äldreboende. Det finns både kommunala och privata boenden. Om du bor i en kommun som låter dig välja boende, får du själv rangordna vilket alternativ du föredrar mest.

De kommuner som inte låter dig välja boende ger dig fortfarande rätten att önska ett äldreboende. Kommunen vill att du ska trivas och tar därför hänsyn till dina önskemål. Se därför över att diskutera med din familj och läs på om varje äldreboende innan du fattar ett beslut. Det kan skilja sig från boende till boende och hur väl anpassade de är utefter det just du behöver hjälp med.

Trygghetsboende
Trygghetsboende är för äldre som är för friska för äldreboende men som vill ha mer trygghet och social samvaro än vad de kan få i sitt nuvarande hem. Termen trygghetsboende kom 2008, så denna boendeform är ny och utbudet fortfarande begränsat. Fler och fler servicehus omvandlas idag till trygghetsboende. Det krävs inget biståndsbeslut för att bo i trygghetsboende. Du hyr eller köper din bostad på eget initiativ.

Skillnader mellan trygghetsboende och äldreboende
Till skillnad från äldreboenden ingår varken mat, service, omvårdnad eller sjukvård. Däremot är det ett krav att bostäderna ska vara funktionellt utformade, att boendet ska ha gemenskapslokaler för måltider, samvaro, hobby och rekreation samt personal/bovärd på angivna tider.

Skillnader mellan trygghetsboende och seniorboende
Eftersom det finns seniorboenden, som i likhet med trygghetsboende, är funktionellt utformade och har gemenskapslokaler, bovärd och trygghetslarm är det i vissa fall liten eller ingen skillnad mellan ett seniorboende och ett trygghetsboende. Åldersgränsen för att få flytta till ett trygghetsboende är dock ofta högre än för seniorboenden.